Höösttrestji

Jag åkte ut på vägen idag en stund. Tänkte fota vackra platser, döda tid. Men det höll på att bli inga bilder alls. Jag såg vackra höstfärger överallt, men kände mig för rastlös för att stanna. Som om jag sökte efter något specifikt. Som jag aldrig hittade.

Då jag redan var på hemväg tänkte jag att jag åtminstone måste stanna vid vårt träsk. Och visst var det vackert också i höstskrud. Borde gå dit också i soluppgången, om jag kommer mig för.

Men jag är en dålig hippie och naturälskare på grund av mina fobier och rädslor. Efter att första anonyma insekten letat sig in i mitt hårburr så var ångesten ett faktum. Bara att åka hem, klä av mig allt och ha ordentlig razzia över varje millimeter. Först efter det kunde jag andas normalt igen.

Onödigt. Men tre bilder bjuder jag på, i väntan på något bättre. Något annat. Någon.