Samlar ork och lust

Det är nog min PMDS som blossat upp igen. Jag har ingen ork och ingen lust. Men gör mitt bästa för att samla ihop dem igen. Skrapa ihop, snarare. Av det lilla jag har kvar. Smulor av kreativitet. Flyktiga minnesbilder av dagar då leendet var närmare än tårarna, då huden kändes som en öppen dörr till världen snarare än ett fängelse.

Jag målar, och editerar hittills orörda bilder. Jag äter semlor med leverpastej och stirrar in i brasan. Försöker mota bort den hemska, hemska migränen som vill krypa sig på.

Jag gör mitt bästa. Det måste vara tillräckligt.